Felanmälan med misstänkt asbest – ge underhållet rätt underlag

Mappar med dokument som kan användas som underlag inför underhållsarbete

En felanmälan med misstänkt asbest behöver visa var felet finns, vilket material som kan beröras och vilka uppgifter som fortfarande är osäkra. Skicka informationen till ansvarig för underhållsplaneringen utan att själv undersöka materialet genom ingrepp. En komplett felanmälan är ett planeringsunderlag, inte ett klartecken att börja arbeta.

Beskriv felet utan att beställa en osäker metod

Skriv vad som inte fungerar och var det händer. Ange fastighet, våningsplan, rum och installationens beteckning när uppgifterna finns. Skilj mellan det du faktiskt ser och din tolkning av orsaken. Beskriv till exempel att en installation läcker, inte att en viss isolering ska skäras bort för att lösa problemet.

Den som tar emot ärendet behöver kunna planera en undersökning och ett säkert arbete. Om felanmälan redan låser arbetsmetoden kan en viktig riskfråga försvinna. Ange också om det finns ett akut driftproblem. Brådska ändrar inte behovet av att klarlägga material och risker.

Samla befintliga materialuppgifter

Leta i det dokumentunderlag som redan finns: inventeringsrapport, tidigare undersökning, ritning eller dokumenterad åtgärd. Hänvisa till dokumentets datum, berörd byggnadsdel och var det går att läsa. Skriv uttryckligen när du saknar uppgifter. Att en fastighet är inventerad betyder inte automatiskt att rapporten omfattar varje installation eller dolt material.

Enligt AFS 2023:13, 3 kap. 15 § ska arbetsgivaren före arbete med risk för asbestexponering vidta nödvändiga åtgärder för att identifiera material som kan innehålla asbest. Om informationen inte finns tillgänglig ska arbetsgivaren säkerställa att en kvalificerad yrkesutövare undersöker förekomsten av asbesthaltigt material och ta del av resultatet före arbetsstart. Felanmälan hjälper ansvariga att upptäcka att frågan behöver hanteras; den ersätter inte undersökningen.

Checklista för felanmälan med misstänkt asbest

  • Ange plats och en identifierbar installation eller byggnadsdel.
  • Beskriv felet, när det upptäcks och hur verksamheten påverkas.
  • Markera misstanken som en osäker uppgift, inte som ett fastställt analysresultat.
  • Hänvisa till befintliga rapporter och ange vad de faktiskt omfattar.
  • Beskriv om annat arbete pågår i närheten som planeraren behöver känna till.
  • Ange kontaktperson och vem som tar emot kompletterande frågor.

Listan är ett förslag till en användbar ärenderutin, inte en föreskriven blankett. Bifoga bara bilder som kan tas utan att beröra eller störa det misstänkta materialet. Öppna inte konstruktioner och ta inte prover som en del av felanmälan.

Exempel: en återkommande läcka

En fastighetsskötare får ett ärende om en återkommande läcka i ett teknikutrymme. I dokumentarkivet finns en äldre inventering, men rörsträckan går inte att koppla till rapportens markeringar. Ett bra ärende anger båda dessa förhållanden och lämnar frågan om materialet öppen.

Det mindre användbara ärendet säger bara ”byt röret snarast”. Det kan uppfattas som en färdig arbetsbeställning trots att underlaget saknas. Exemplet visar varför du behöver skilja felbeskrivning, riskbedömning och beslut om arbetsmetod åt. Det är ett illustrativt exempel, inte ett verkligt kundfall.

Ange även vad som är gjort sedan felet upptäcktes och vilket underlag som saknas för nästa beslut. Skilj ett mottaget ärende från en planerad undersökning och från en godkänd arbetsbeställning i ärendesystemet. Om flera personer läser samma felanmälan minskar en tydlig status risken att någon tolkar registreringen som ett besked om säkra arbetsförhållanden. Statusnamnen är verksamhetens val och måste förklaras för dem som använder systemet.

Bestäm vem som följer upp ärendet

Låt ansvarig arbetsledning ange vem som hämtar in kompletteringar och vem som fattar beslut om nästa steg. Den som anmäler felet ska veta vart nya observationer skickas. Koppla svaret till samma ärende, så att nästa arbetslag inte behöver börja om med en ofullständig beskrivning.

Om den planerade åtgärden senare ändras behöver även underlaget bedömas på nytt. Läs då om ändrat underhållsuppdrag och kompletterad asbestbedömning. Vår översikt om asbestrisker vid underhåll beskriver hur frågan hör ihop med arbetsgivarens planering.

Vanliga frågor

Kan ett fotografi avgöra om materialet innehåller asbest?

Nej. Ett fotografi kan visa platsen och hjälpa mottagaren att hitta rätt dokumentation, men är inte ett tillräckligt materialbesked. Ansvariga behöver klarlägga uppgiften på ett säkert sätt.

Behöver den som bara anmäler ett fel boka en asbestkurs?

Inte enbart därför att personen registrerar ärendet. Utbildningsbehovet bedöms utifrån arbetsuppgifter och exponering. Vid behov av teori kan arbetsgivaren granska eAsbest – grundläggande teori hos Kompetensutveckla; webbdelen ersätter inte nödvändig praktisk eller särskild utbildning.

Källor och avsändare

Faktauppgifter kontrollerade den 16 oktober 2026 mot AFS 2023:13 med ändringar till och med AFS 2025:8, övriga länkade primärkällor och aktuella kursbeskrivningarna. Checklistor och exempel är redaktionella förslag, inte myndighetsblanketter. Webbplatsen drivs av AB Kompetensutveckla i Sundsvall och är inte en myndighetswebbplats.

Foto: Beatriz Pérez Moya / Unsplash, använt enligt Unsplashs licens.